VERB
Reflexiva verb
Många verb kan ha pronomen i reflexiv funktion som objekt.
Man kan bestämma sig, gifta sig, missta sig, skilja sig och ångra sig.
På tavlan:/ projektion/stenciler:
|
Han tvättar sig, rakar sig, skär sig och klär sig.
Vi beger oss till jobbet, där vi arbetar oss trötta. |
Ni skyndar erhem och lägger er tidigt för att drömma er bort.
De solar sig på stranden och skattar sig lyckliga. |
Endast pronomenet ”sig” kallas ”reflexivt pronomen”. Det förekommer bara i tredje person (singular och plural). I första och andra person används objektsformer i reflexiv funktion.
Vissa verb måste alltid följas av reflexivt pronomen:
På tavlan:
1)Han beter sig illa. 2)Hon artar sig väl.
Om verbet
följs av ett annat pronomen än det reflexiva ”sig” blir innebörden en
annan. På tavlan:
3)Hon bedrar oss. 3a)Hon bedrog sig.(=Hon misstog sig.)
Reciprokt pronomen: ”varandra”
Reciprokt pronomen används för att uttrycka ömsesidighet.
På tavlan:/ projektion:
Precis som det reflexiva ”sig” kan det reciproka ”varandra” bara stå som objekt:
Vi kramar varandra. Ni slår varandra. De pussar varandra.
s p dir objekt s p dir objekt s p dir objekt
Men det finns fler sätt att konstruera ömsesidighet:
Vi kramas. Ni slåss. De pussas.
Den första satsen byggs ut med ett indirekt objekt.
POJKEN BERÄTTAR ALLT FÖR SINA VÄNNER
Läraren läser efter formeln i
rutan för indirekt objekt (dativobjekt):
ÅT (för,
till, från) VEM +
predikat ( ”berättar”) + subjekt (”pojken”)
+ direkt
objekt (”allt”) ?
Svaret ”för sina vänner” blir därmed indirekt
objekt. Verbet ”berättar”
kan inte förmedla två objekt utan att använda
preposition till det objekt,
som står i indirekt ställning och vanligen benämns
”prepositionsobjekt”
eller ”objektadverbial”.
De verb som tar två
prepositionslösa objekt är få och innebär
huvudsakligen att ge eller frånta. Låt eleverna se ett exempel:
DU GER MIG ETT RÖTT ÄPPLE
Vad har hänt med satsdelsföljden? Jo, det indirekta objektet i ”ren” form placeras före det direkta objektet. I några fall finns en variant med prepositionsobjekt efter det direkta objektet:
DU GER ETT RÖTT
ÄPPLE TILL MIG
Visa några ytterligare exempel på verb med två prepositionslösa objekt :
JAG SÄNDER DIG EN HÄLSNING
DU BERÖVAR MIG MITT MOD
HON BJUDER HONOM SINA LÄPPAR
HAN MISSUNNAR HENNE EN KYSS
Om det bara finns ett objekt i satsen, är det nästan undantagsvis det direkta objektet. Men här kan läraren visa ett sådant undantag, frukten av en satsförkortning:
DE GER (t ex PENGAR) ÅT DE
FATTIGA
prepositionsobjekt / indirekt objekt
5. Adverbial efter objekt
Nu återstår bara att vika ut hela analyskarta A och se
adverbialsrutan på sin
normala plats. Vid rak ordföljd står de flesta adverbial sist i satsen.
Satsadverbial står däremot genast efter ett ensamstående predikatsverb
(finit form):
MANNEN GRÄVER INTE EN GROP ÅT ANDRA
Men när det indirekta objektet står före det direkta objektet utan
förmedlande preposition, flyttas satsadverbialet:
DU GER (INTE ) MIG INTE EN BLICK
DU GER MIG INTE EN BLICK
Se avsnittet Ordföljd.
Visa nu den kompletta versionen
av översikten med direkt och indirekt objekt
samt adverbial. Ge eleverna var sin kopia med tomrum för deras egna satser som uppgift.
När läraren kontrollerat dem, ska de behållas av eleverna som ett
hjälpmedel
i denna form av lösningssamling.
Sedan följer ett diagnostiskt
prov/övning med subjekt, predikat, direkt och
indirekt objekt/ prepositionsobjekt.
Därefter följer fördjupningar av
momenten predikativ och attribut samt ett
sammanfattande prov med alla övade
satsdelar.
När bisatsen presenterats och
övats på flera sätt, även vad gäller
ordföljden, så har alla den aktiva satsens möjliga
ingredienser
behandlats. Den passiva satsen och agenten iden passiva satsen tas
upp i ett speciellt avsnitt.
*****
