Nivå Två. Satsanalys
Mål, arbetssätt och stoff
Målet för avsnitten 1-9 är att eleverna genom stegvisa presentationer och befästande övningar ska kunna särskilja satser och komplex av satser i deras funktionsdelar. Eleverna ska kunna identifiera korrekta satser och förstå, vari bristerna i felaktiga satser består. Här följer en sammanfattning av det teoretiska stoff som eleverna kommer att möta omsatt i praktiken. Sammanfattningen är avsedd som en fond för lärarens arbete.
Stoffet
I aktiv form innehåller en grammatiskt fullständig sats
ett handlande subjekt och ett predikat som beskriver
handlingens art. Subjektsdelen och predikatsdelen kan
bestå av enbart två ord. Bestämningar till substantiv eller
pronomen i satsens bägge delar kallas attribut och finns
av många slag. De ställs direkt före eller efter sitt substantiviska
huvudord.
Predikatsverbets eventuella bestämningar kan ange
tidpunkten, sättet, rummet, graden, måttet o s v bland adverbialen.
I passiv sats kan det speciella adverbial som kallas agent ange
vem eller vad som är den handlande parten istället
för subjektet. Predikatsverb av typ II kan även förmedla
ett objekt för subjektets handling (direkt objekt eller
ackusativobjekt). Förmedlande verb kallas även transitiva.
Några av dem kan t o m förmedla ytterligare ett objekt
(indirekt objekt eller dativobjekt). Åter andra verb fungerar
enbart ihop med ett predikativ (eller predikatsfyllnad) för att
uttrycka en bestämning till satsens subjekt eller objekt.
Om det indirekta objektet inte föregås av preposition som i exemplet
ovan, ställs det före det direkta objektet i satsen:
Mannen sänder dig ett brev.
Det är mycket vanligare, att adverbialen består av hela prepositionsfraser än enbart fristående adverb. Därför betraktar grammatiker ofta objekt föregångna av preposition som gränsfall mellan objekt och adverbial. De använder beteckningen "prepositionsobjekt" eller "objektadverbial" (Lindberg). Vid motsvarigheten till direkt objekt ses då kombinationen av verb och preposition som ett prepositionsverb, t ex le åt/mot, lita på, skratta åt, grämas över, strunta i osv. Följden blir, att även intransitiva (oförmedlande) verb kan fungera transitivt i samverkan med preposition:
Jag ler. Jag ler åt dig.
Du tittar. Du tittar på mig.
De var rädda. De var rädda för åskan.
I det tredje exemplet är verbet ett s k kopulaverb i kombination med ett adjektiv. Sådana kan även stå i direkt kontakt med objektet:
Flickan är lik sin mor. Han är värd lönen.
Trycksvaga verb kan dessutom samverka med partiklar av olika ordklasser,
t ex adverb, i objektskonstruktioner av typen "skriva upp något”,
"skjuta ned någon", "visa ut någon”. ”Upp”, ”ned”, ”ut" betonas
och kallas ofta verbpartiklar.
Satsdelarna i en enkel sats kan innehålla förvånansvärt många ord.
Predikatsdelen kan t ex förutom bestämningar som adverbial och objekt
också inrymma kedjor av verb:
skulle ha kunnat komma att göra
Konstruktioner med flera satser till en innehållslig enhet, en mening,
analyseras på samma sätt som enkla satser. Det innebär,
att underordnade satser, bisatser, fungerar som satsdelar.
Inordningen under en huvudsats kan åtminstone teoretiskt
ske på hur många nivåer som helst. Dessutom kan både
huvudsatser och bisatser sidoordnas eller samordnas,
så strukturerna kan få ganska skiftande utseenden.
I momenten med variationsmöjligheter för satsdelarnas följd inom en enkel sats respektive ett komplex av satser kan eleverna få laborera med färdiga remsor med delar av enkla satser respektive hela satser. Här kan läraren visa, hur en förändrad följd medför speciella förskjutningar i den kommunikativa och stilistiska helheten. Om momenten bedöms alltför teoretiska eller perifera för undervisningsgruppen, kan man självfallet avstå från dem.
Avsnittet om den passiva satsen visar hur subjektet blir passivt, när predikatsverbet sätts i passiv form och en agent införs som den aktiva parten. Verb med -s i aktiv form (bl a deponensverben) noteras här, liksom opersonliga verb vilka kräver ett opersonligt subjekt, "det", för att satsen ska bli fullständig.
Innan slutproven kommer avsnittet "Satsförkortningar". Praktisk kännedom om hur satser kan förkortas, underlättar både analys och eget bruk av komprimerade satser.
***
