3. Förmedlande verb och direkt objekt

Nu viker läraren bort adverbialsrutan från analyskarta A, så att rutorna för

direkt och indirekt objekt kommer fram istället. Adverbialsrutan väntar man med att vika ut till allra sist, vilket är en vanlig placering för de flesta adverbial om objekt finns i satsen.

Läraren visar sedan en kolumn med subjekt och predikat på tavlan:/projektion:

 

POJKEN BERÄTTAR

MAMMAN MÅLAR

ELLINOR SKRIVER

ANNA SYR

JANNA VÄVER

              KOCKEN HACKAR

                 PIETRO SER

      SERAP TVÄTTAR

      HUNDEN LYSSNAR

Samtliga satser är fullständiga. Verben fungerar här utan krav på objekt,  men de flesta av dem är även objektsförmedlande (transitiva). De övriga kan få samma funktion som de transitiva med hjälp av en preposition. De kallas då prepositionsverb. Se "Stoffet" i den inledande teoridelen för satsanalys. 

Läraren väljer en av satserna att bygga ut med ett direkt objekt, t ex.:

POJKEN BERÄTTAR             ALLT

Så läser läraren från rutan med direkt objekt (ackusativobjekt):

VAD + predikat (”berättar”)+ subjekt (”pojken”) ?

Svaret ”allt” är alltså direkt objekt.

Fortsätt med ett s k prepositionsverb (verb + preposition):

HUNDEN LYSSNAR PÅ

.

Be eleverna om förslag på fortsättning, t ex:

HUNDEN LYSSNAR PÅ BARNENS RÖSTER

”Barnens röster” blir direkt objekt (ackusativobjekt), men betraktas ofta som ett s k prepositionsobjekt,  eftersom verbet ”lyssna” inte har direkt kontakt med objektet.

Visa nu de övriga objekten, ett efter ett, med möjligheter för eleverna att ge förslag till varje fortsättning:

subjekt         predikatsdel

________________________________________________________________

                    predikatsverb            direkt objekt       indirekt obj {prep.obj)

   POJKEN      BERÄTTAR            ALLT

            MAMMAN MÅLAR       HUSET

   ELLINOR   SKRIVER                ETT BREV

   ANNA        SYR                         EN SKJORTA

            JANNA   VÄVER           EN MATTA

            KOCKEN  HACKAR      LÖK

   PIETRO      SER                        TRE FARTYG

            SERAP    TVÄTTAR     SITT HÅR

  HUNDEN LYSSNAR                                   PÅ   BARNENS RÖSTER  (prepobj)

 

Adverbet, som kopplades till verbet från början, bör kunna komma till

användning. Som s k fristående adverb hamnar det mellan verb och direkt

objekt vid en satsanalys. Föreslå eleverna att börja med pronomenet, så att

det direkta objektet kan få ett substantiv som huvudord, t ex.:

   HON (att) HÖRA ("höra") NYSS EN SKARP KNALL

= Hon hörde  nyss         en skarp knall

     s         p     tidsadvl    direkt objekt .

Fler exempel:

DE FÄLLER SNABBT ETT MURKET TRÄD

                  JAG DRICKER OFTA TVÅ FULLA MUGGAR

VI BYGGER ETT VACKERT HUS

HAN KASTAR EN PIL

HON ÖPPNAR SAKTA BOKEN

NÅGON STÄNGER GRINDEN

ALLA TÄNKER DJUPT PÅ SVÅRA MINNEN

Någon elev kanske har ett dubbelt transitivt verb:

MAN LÄMNAR  IVRIGT  EN LÅNG LISTA TILL….forts krävs

              s      p            sättsadvl   direkt obj(prep i samverkan med  verbet)

 

Eleven får vänta med fortsättningen tills det indirekta objektet behandlas, och då

kan hon/han få skriva ut sina egna tilläggskort. Någon kan ha fått en

kombination med s k verbpartikel:

HON DRAR UR SLADDEN ”dra ur”=verb+ partikel

JAG RYCKER UPP ALLA MASKROSOR ”rycka upp”=verb+ partikel

Partiklarna är betonade till skillnad från prepositionsverbens preposition.

 

Nu är det dags för ett diagnostiskt prov/övning med direkt objekt.

 

 

Diagnostiskt prov

Subjekt, predikat och direkt objekt.

Obsl I detta prov finns alla tre satsdelarna i samtliga satser.

 

1.     Guiden visar ett föremål.

2.     Faster hörde röster.

3.     Du författar ett brev.

4.      Jag älskar dig.

5. Hon arbetar på/med en bilderbok.

6. De kämpar för en god sak.                      Jfr: Vi bekämpar dumheten.

7. Han märkte ingenting.

8. Vi tvättar våra kläder.

9. Mannen rakar sig.

10. Affären säljer stark ost.

________________________________________________________________