Grammatikspelet förklarar sig säkert självt. Eleven lägger ut den mening han lyckats konstruera med sina valda exempel. Sedan ställer eleven frågorna i satsdelskategorierna och placerar sina kort i rätt bo.
Men nu tar vi det från början.
Satsdelar steg för steg
Läraren har förstorat analyskarta A till minst A3-format för tavlan eller projicerar den. Avsikten är att stegvis gå igenom alla kartans rutor för syntaktiska funktioner, med inskott för attribut och predikativ.Denna karta får sedan alla elever i A4-format som hjälpmedel i kommande övningar (och även prov).
1. Subjekt och predikat (=fullständig sats)
Läraren visar analyskarta A, där nu endast subjektsrutan och
rutan för predikatet visas. Täck över kommande satsdelsrutor eller
vik bort dem. Eleverna tar fram korten med
substantiv och verb
och lägger dem med exempelsidan uppåt. Läraren följer
formuleringarna i rutorna och frågar t ex:
VAD är det som sker eller vad är det någon GÖR?
Svaren blir säkert
många olika verb, vilka läraren godkänner som
exempel på predikat i satsen. Proceduren är likadan för subjektet:
VEM eller VAD
eller VILKA gör något?
Om någon föreslagit ett verb som
förmedlar predikativ, ett s k
kopulaverb, (bokens typ III), ber läraren eleven välja ett annat tills
vidare, ett verb ur grupp I .
Efter konstaterandet, att satsen
nu är fullständig, får eleverna
lägga undan predikatet. Nu sker första inskottet. En nominalfras
ska bildas med subjektet som kärna. Det vill säga, att attributets
konstruktion ska visas.
Be eleverna plocka fram ett adjektiv och ett räkneord
från övriga kort.
Be dem försöka att bilda ett sammanhängande uttryck med
subjektet sist i raden och räkneordet först, på detta sätt:
TRE LÅNG FLICKA
med tänkt modifiering till ”tre långa flickor”.
Några exempel kan tas
upp på tavlan, och läraren kan själv bidra
med några:
EN SKÄR CYKEL
TIO GRÖNA GRANAR osv.
Läraren påpekar, att den närmare bestämningen av huvudordet
kallas attribut och ingår i subjektsdelen. En prövning av detta, är
att låta eleverna föreslå ett
utbytesord, ett pronomen, som kan
ersätta det ursprungligen ensamma subjektet
och hela
subjektsdelen, inklusive attributet. Eleverna skriver av de
nominalfraser läraren fört upp på tavlan. Sedan orienterar läraren
om, att det
finns många typer av attribut. Dem ska man
återkomma till. Men i detta sammanhang passar det bra, att
jämföra med en annan typ av bestämning
till ett subjekt (eller
objekt). Dessa kallas predikativ och kan enbart
förmedlas genom
vissa verb (typ III). Några finns i rutan för predikativ på
analyskarta A.
Låt en elev läsa:
”vara”, ”bli”, ”heta", ”kallas” osv. På tavlan:
ATTRIBUT PREDIKATIV
en ung pojke Pojken är ung
en glad pojke Pojken blir glad
en pojke,kallad Kirre Pojken
kallas Kirre
Här kan en liten övning läggas in.
Efter rättning får bladet behållas av eleverna som ett hjälpmedel.
__________________________________________________________________________________________________________________________________________Attribut och predikativ
ATTRIBUT
Uppgifter: a) skapa attribut till huvudordet b) fyll i ett utbytesord
räkneord adverb adjektiv substantiv pronomen
……….
………… ……… flicka ..............
………. …………
……… träd ..............
………… ………… ……… barn ..............
………… ………… ……… dröm ...............
……….. …………
……… vatten ..............
……….. …………
………. fest ..............
PREDIKATIV
Uppgift: komplettera satserna med predikativ
substantiv eller
pronomen
Flickan är ………………………………….(adjektiv)
Trädet blir …………………………………(adjektiv)
Barnet heter ………………………………( substantiv/egennamn)
Det kallas
…………………………………..(substantiv/egennamn)
Nu går vi vidare till 2. Icke-förmedlande
verb och adverbial
(på nästa sida)