även elevhjälpmedel
BISATSEN
A. Funktion
Hittills har vi arbetat med meningar som innehåller en enda sats, men de har varit fullständiga och haft både subjekt och predikat. De kallas huvudsatser och kan självständigt bilda en mening. Visserligen kan en mening i skrift utgöras av ett enda ord eller en ofullständig sats
Tackar. (eg.: "Jag tackar /er". Satsförkortning)
men vanligen är en mening uppbyggd av en eller flera satser. I princip kan en mening innehålla hur många satser som helst.
Åtminstone en av satserna måste vara en huvudsats.
De satser som behöver underordna sig en huvudsats för att bidra till en korrekt mening, kallas bisatser. De ingår i den överordnade meningen på samma sätt som satsdelar gör i en enkel sats. Bisatserna kan fungera som alla tänkbara satsdelar, förutom som predikatsverb för hela meningen, vilket ju redan finns i huvudsatsen. Med bisatserna kan man ge ytterligare upplysningar om huvudsatsens olika komponenter. Här följer exempel på hur bisatser kan fungera som satsdelar:
A. Bisats som subjekt: Att du äter så lite, oroar mig.
B. Bisats som attribut: Musikern, som skriver så bra för gitarr, slog äntligen igenom.
C. Bisats som adverbial : Vi gav upp, när vi inte såg vägbanan längre.
D. Bisats som objekt: Monika trodde att något var i görningen.
E. Bisats som predikativ: Faktum är att vi fick löneförhöjning.
